gemensamma middagar med små barnbarn

Förr i tiden när jag (nu farmor och mormor) var liten var det
otänkbart att små barn skulle få sitta med vid middagsbordet
tillsammans med äldre familjemedlemmar och/eller gästande vänner.
Först när barnen kunde äta snyggt och inse att man inte avbröt en talande vuxen var man välkommen till de vuxnas bord. Barn åt innan
eller sattes vid särskilt barnbord, vilket var mycket irriterande
om man ansåg sig äldre än de andra barnen. Men oftast var det
mycket roligare att sitta med jämnåriga än att sitta tyst vid
vuxenbordet där det kunde ta evigheter innan de vuxna hade
ätit och pratat färdigt. Man kunde anhålla om att få gå ifrån bordet.
Så här är det inte nu! Nu äter alla tillsammans och är du en liten
plutt på ett par veckor eller månader sitter du i baby-sittern mitt
på matbordet - eller i en barnstol inklämd mellan de vuxna.
ALLA SKALL VARA MED !
Men hur trevligt är det på en skala när det kladdas och kinkas
och även ett uppfostras vid bordet ? Övriga vuxna kan inte
föra något som helst sammanhängande samtal - i vart fall inte
med föräldrarna. De gemensamma måltiderna är viktiga tillfällen
för samvaro under goda och trevliga förhållanden och det vore
därför bra om de nu unga föräldrarna tänkte lite på detta.
För allas trevnads skull kan man ju mata de allra minsta innan
de vuxna äter och välkomna de lite äldre barn till gemensam
middag när de uppskattar att lyssna och samtala med de vuxna
tycker Anna L